Gästbok

Bodil, Gösta och Charlie tackar för grundkursen som genomförts på onsdagkvällar vid 8 tillfällen. Jeppe - det var roligt och trevligt att göra din och dina medhjälpares bekantskap. Framför allt tänker jag på Annika som var helt ovärderlig för mig med tanke på min hörselnedsättning. Bortsett från att jag (Gösta) lärt mig hur skåningarna plockar äpplen, har en flygplats som heter Sturup och att jag har fått reda på hur en skånsk teddybjörn ser ut och allt förmedlat av ett eminent furir ämne har vi med behållning tagit del av din filosofi och metoder du har i hunddressyrens ädla konst. Det gav mersmak! En reflektion (och kanske förslag). De två vanligaste problemen vi hundägare har är ju att hunden drar i kopplet och vid inkallningen. En av dina metoder, som vi nu väl känner till, är det 100 dels sekundsnabba rycket i kopplet eller dasken med handen på hunden som korrigering och det lika snabba berömmet efteråt. Du illustrerade metoden vid de första teori lektionerna - med eftertryck på dina medhjälpare. Ändå tog det så lång tid för oss hundägare att utöva metoden trots att vi anammat den. Kan det vara en idé att den första teorilektion ägnas åt att vi får träna rycket och berömmet på varandra med hjälp av dina medhjälpare? Att vi inte skulle använda hunden vid tillfället är dels att vi själva skulle känna och uppleva metoden fysiskt och dels minskar risken för tillvänjning på hunden. Bodil, jag och Charlie tackar för oss och ser i första hand fram mot drop in träffarna längre fram!